Det fanns en tid i mitt liv där jag började planera mitt liv. Jag hade hittat ett intresse som jag hade fastnat för och planerade att utbilda mig inom det. Ju mer jag läste i ämnet ju mer intresserad blev jag. Och jag började längta för det här var någonting som jag var duktig på och kunde bli någonting. Jag kunde verkligen det här. Men sen kom det lilla problemet i mitt liv, min familj och min pojkvän. Utbildningen låg i Göteborg, skulle jag klara mig utan min familj!? Jo, det skulle jag göra. Det går ju tåg emellan städerna så det var ju inget problem. Men min pojkvän då, skulle han vänta på mig i 4år eller hade han tänkt följa med mig!? Han ville inte följa med mig men han skulle vänta på mig.

Vi diskuterade det hela fram och tillbaka och kom fram till att jag skulle stanna här i ett år och se om vårt förhållande ledde någonstans.

Det här var 2006, det har gått 3år nu och jag sitter fortfarande kvar här. Utan att ha följt mina drömmar. Jag har bara funnits till hands för alla andra och det verkar som om mitt liv kommer att fortsätta så.

Jag hade planer

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att va mamma till Nils kan vara en riktig utmaning ibland, det är ett kärleksfullt äventyr där ingen dag är den andra lik. Idag är en sån dag, inte lik någon annan dag! På något sätt lyckades han skära sig på glas i badrummet, min första tanke var a...

Att ha barn och familj är ett pussel där sista biten aldrig blir lagd. Allting ska pusslas ihop och när man tror att sista pusselbiten är lagd byggs pusslet på bit för bit. Hur lyckas man? Här hemma saknas alltid en eller flera bitar, man kämpar med...

En ny termin är igång och jag hittar inte barnens regnkläder! Det är samma vida varenda jävla termin! Vem är det som äter upp kläderna? Jag hade inte sagt något om det vore så att det försvann på dagis (förutom att jag blivit skogstokig) men nu är d...

Hur ska man egentligen på bästa sätt hjälpa sina barn? Med vad tänker du säkert nu men jag menar med allt! Conny är en riktig grubblare, han funderar över saker, han tänker på saker men tyvärr så frågar/pratar han inte om det. Den genen har han hel...

Dagen lider mot sitt slut, barnen ligger i sina sängar och sover förhoppningsvis snart. Imorgon börjar vardagen och verkligheten igen - semestern är slut för oss alla och även jag återgår till vardagen. Vi bestämde när vi var i London att vi skull...