Sakta men säkert kommer dagen närmare, dagen jag en gång älskat som blev dagen jag sörjer.
Alla känslor som blandas, blir till skratt, tårar och panik. Livet är så orättvist, mitt egoistiska jag undrar varför just då? Kunde det inte bara skett ett par timmar tidigare. Mitt riktiga jag bara flyter med, saknar dig och allt du gjorde.
Funderar på hur det hade varit om du hade varit kvar här. Vad du hade tyckt och tänkt om saker. Jag kan fortfarande höra din röst, höra ditt skratt och hur du skällde på pappa.

Jag kan inte förstå att det redan gått 7 år, 7år av sorg och saknad

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att va mamma till Nils kan vara en riktig utmaning ibland, det är ett kärleksfullt äventyr där ingen dag är den andra lik. Idag är en sån dag, inte lik någon annan dag! På något sätt lyckades han skära sig på glas i badrummet, min första tanke var a...

Att ha barn och familj är ett pussel där sista biten aldrig blir lagd. Allting ska pusslas ihop och när man tror att sista pusselbiten är lagd byggs pusslet på bit för bit. Hur lyckas man? Här hemma saknas alltid en eller flera bitar, man kämpar med...

En ny termin är igång och jag hittar inte barnens regnkläder! Det är samma vida varenda jävla termin! Vem är det som äter upp kläderna? Jag hade inte sagt något om det vore så att det försvann på dagis (förutom att jag blivit skogstokig) men nu är d...

Hur ska man egentligen på bästa sätt hjälpa sina barn? Med vad tänker du säkert nu men jag menar med allt! Conny är en riktig grubblare, han funderar över saker, han tänker på saker men tyvärr så frågar/pratar han inte om det. Den genen har han hel...

Dagen lider mot sitt slut, barnen ligger i sina sängar och sover förhoppningsvis snart. Imorgon börjar vardagen och verkligheten igen - semestern är slut för oss alla och även jag återgår till vardagen. Vi bestämde när vi var i London att vi skull...