Det där med att uppdatera bloggen har inte gått så jättebra i helgen, tiden har inte riktigt funnits där och när den väl har funnits så vet man inte riktigt vad man ska skriva... Så påbörjar man ett inlägg så ringer telefonen eller ungarna ropar och så glömmer man bort allt lika fort igen... Men nu sitter jag här så varför inte uppdatera er lite i vad som hänt under helgen!

Jag vill börja med att tacka alla mina underbara vänner som hörde av sig i fredags. Era sms och samtal värmde massor    Begravningen var jättefin, musiken, ja allt var underbart (får man säga så om en begravning!?)

När vi skulle ta vårat sista farväl framme vid kistan blev det tungt, paniken kröp sakta på mig i kroppen. Jag hade en flyktväg och var på väg att ta den när jag såg min mormor kliva fram till kistan. Att se henne ta farväl av någon hon älskat i 40år, det var så tungt och jobbigt... Bredvid mig hade jag den jag älskar mest, min partner, han som alltid finns där för mig och med hans hjälp och stöttning tog jag mig fram och fick ta mitt sista farväl och då föll stenen. Stenen som jag burit på så länge är äntligen borta och jag känner att jag på något sätt kan gå vidare nu. Jag kommer alltid att sakna min morfar men han har det bättre där han är nu och förhoppningsvis möts vi igen, i ett annat liv...

Min lillasyster skrev en jättefin dikt till morfar som hon läste i början på begravningen. Jag förstår inte hur hon orkade att göra det men hon klarade av det jättebra och jag är stolt över det hon gjorde

Känner att jag inte orkar uppdatera mera just nu,

det var jobbigare än vad jag trodde att det skulle bli men det kommer mera under kvällen 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att va mamma till Nils kan vara en riktig utmaning ibland, det är ett kärleksfullt äventyr där ingen dag är den andra lik. Idag är en sån dag, inte lik någon annan dag! På något sätt lyckades han skära sig på glas i badrummet, min första tanke var a...

Att ha barn och familj är ett pussel där sista biten aldrig blir lagd. Allting ska pusslas ihop och när man tror att sista pusselbiten är lagd byggs pusslet på bit för bit. Hur lyckas man? Här hemma saknas alltid en eller flera bitar, man kämpar med...

En ny termin är igång och jag hittar inte barnens regnkläder! Det är samma vida varenda jävla termin! Vem är det som äter upp kläderna? Jag hade inte sagt något om det vore så att det försvann på dagis (förutom att jag blivit skogstokig) men nu är d...

Hur ska man egentligen på bästa sätt hjälpa sina barn? Med vad tänker du säkert nu men jag menar med allt! Conny är en riktig grubblare, han funderar över saker, han tänker på saker men tyvärr så frågar/pratar han inte om det. Den genen har han hel...

Dagen lider mot sitt slut, barnen ligger i sina sängar och sover förhoppningsvis snart. Imorgon börjar vardagen och verkligheten igen - semestern är slut för oss alla och även jag återgår till vardagen. Vi bestämde när vi var i London att vi skull...