Koffe tog ju som sagt mitt kort i onsdags men han glömde ta mitt IKEA kort. Det innebar att jag kunde åka till IKEA idag och bränna lite pengar. Det var precis vad jag behövde idag så jag köpte nya kuddar till våran säng (ett måste med tanke på hur gamla våra kuddar är/var) Det är ganska kul att gå på IKEA man får ganska många idéer om hur man skulle vilja möblera hemma. Sen så hittar man ju alltid lite småsaker som man egentligen inte behöver men köper ändå. Den här gången var det egentligen bara sådana köpa men vadå har man shopping förbud så är det lika bra att handla för mycket så det finns en anledning till att få skäll i stället för att få skäll för några ynka kronor. I vilket fall som helst så har jag lyckats bränna pengar idag trots att jag inte får så den här kvällen kommer det sluta med att jag får skäll och Koffe blir lite lätt grinig. Men jag kommer skylla det på honom, för hade inte han gett mig shopping förbud så hade det här aldrig hänt.

Ibland är det skönt att träna och ibland känns det bara som en jobbig grej som Gud kom på bara för att reta folk till vansinne. En del människor är beroende att träna medan andra gärna låter bli. Alla tränar vi på olika sätt, en del tycker att det räcker med att springa 2-3gånger i veckan medan andra har någon regelbunden sport som dom tränar. En del tränar intensivt under vintern och våren medan andra tränar året om. Dom som inte tränar, vad gör dom då? En del har kanske ett tungt jobb så dom tränar på det viset medan andra anser att man bara lever en gång så varför ska jag slösa min tid på att träna? Hur ska man egentligen göra då?

Jag har ont, jag har ont i kroppsdelar som jag inte ens visste att man kunde ha ont i. Dumma träningsvärk som kommer och skadar mig. Det finns nog ingenting värre än att ha träningsvärk. Samtidigt som det är skönt att ha träningsvärk så gör det ju ont och det blir ju inte bättre av att folk ska dit och klämma bara för att man har träningsvärk. Men eftersom jag har träningsvärk så vet jag ju om att jag har varit duktig och tränat ordentligt för en gångs skull, annars hade jag ju inte haft ont.

Just nu är jag ganska arg och ledsen, Koffe tycker att jag har shoppat för mycket den här veckan så han har tagit mitt kort. Mitt älskade kort som gör mig så lycklig har han tagit. Jag får inte tillbaka det på ett tag så nu kan jag inte shoppa trots att jag är deprimerad. Hur illa är inte det!?

Idag har jag varit och shoppat, i min värld finns det ingenting bättre än att få bränna lite pengar. Det finns nog ingenting som tar den känslan när man drar sitt kort och får en påse med massor av nya saker i.

Jag shoppar jämt, när jag är glad, deprimerad, arg. Precis när som helst så shoppar jag. Idag var jag och handlade nya kläder, det var riktigt kul och mysigt. Tyvärr så tycker inte Koffe samma sak eftersom det är han som får bära påsarna men vad ska jag göra då? Det blir ju tungt efter ett tag.

Jag har funderat lite, jag vet att jag inte får det egentligen men den här gången var jag tvungen.Idag finns det ju ett fler tal bloggar man kan följa på nätet, en av dom mest omtalade är ju blondinbellasblogg. Hon har ju även gjort en tv blogg som visades på tv (minns inte vilken kanal). En del tycker det är jättebra medan andra tycker det är hur dåligt som helst. Sen finns det ju dom som gör parodier på det, en av dom är Soran Ismail. Personligen så tycker jag det är jättebra och jätte roligt. Men det jag funderar mest på nu är om blondinbella har sett det och vad hon egentligen tycker om det!?Hmm

Idag är det en väldigt speciell dag för mig, det är nämligen min minsta syster Cajsas födelsedag. Idag fyller hon 6år, det är sjukt vad tiden går fort. Det känns som igår när jag var upp på sjukhuset och tittade på henne, hon var sååå liten och sååå söt. Ibland drömmer jag mig tillbaka och önskar att jag kunde få leva om den där tiden, Cajsas första tid i livet. Den tiden var helt underbar, bortsett från min pappas bilolycka men det berättar jag om en annan gång.

Cajsa har blivit så stor på dom här åren och jag vill verkligen minnas dom och eftersom jag verkligen älskar henne så tog jag så mycket kort på henne när hon var liten att mamma blev galen. För så fort hon skulle använda kameran så var minnet fullt.

Tiden går fort när man har roligt, men den går även fort när någon man älskar växer upp. Jag skulle verkligen vilja leva om dom senaste åren med Cajsa. Men eftersom det inte går så nöjer jag mig med att få vara en del av hennes liv och se hur hon växer upp och en dag blir tonåring för att sedan bli vuxen

Cajsa ligger och sover (5år)

Cajsa som Lucia på mammas jobb (5år)

Cajsa leker bebis, egentligen la jag henne där men hon var så snäll att hon gick på det ändå (max 1år)

Cajsa fyller 1 år, jag i bakgrunden

Imorgon fyller min lilla syster år

Jag fattar inte att det redan har gått 6år

Här kommer lite bilder på henne från när hon var liten

Efter jobbet passade jag på att åka hem till farmor och farfar. Det finns nog ingenting bättre än att emellanåt ägna en hel dag åt sina mor- och farföräldrar. Man blir behandlad som om man fortfarande var liten och får den maten som man tycker om och självklart massor med uppmärksamhet.

Vid dom tillfällena trivs jag jättebra, jag älskar verkligen när jag får uppmärksamhet. Iallafall så var jag hemma hos farmor och farfar hela dagen trots att det var fredag och jag måste medge att det kändes bra.