Tvättmaskinen snurrar på, torktumlaren likaså, torkskåpet står där och ser mest dum ut. Tvätthögarna krymper på ena stället men ökar på det andra. Hur kommer det sig att alla våra professorer och ingenjörer inte uppfinner något som viker tvätten åt oss. Jag HATAR att vika tvätt, jag skjuter gärna upp det till en annan dag vilket alltid slutar med att när den där "annan dag" kommer så har jag ett berg av tvätt som aldrig har något slut. Hade tänkt att jag skulle ta lite sånt skit idag när jag ändå är hemma, men Nils vägrar, jag får inte göra något annat än ligga med honom på soffan. Han hjälpte till att sortera den sista tvätten nu innan jag kastade in det i tvättmaskinen men annars sitter han bara och gnäller om han inte får vara i mitt knä... En maskin som viker tvätten åt mig vore bra, tack på förhand...

Då var stora barnet på dagis och det minsta ligger och sover. Jag trodde inte att Conny skulle få vara på dagis när vi har magsjukan/influensan hemma men det var tydligen inga problem så länge Conny inte visar några symtomer. Skönt, det underlättar ganska mycket att bara ha ett sjukt barn hemma och inte ett sjukt och ett friskt barn hemma.

Nu ska jag bara lyckas lösa det här med vab, jag ringde jobbet och sa att jag blir hemma onsdag - torsdag men på försökringskassan kan jag bara ansöka om ersättning idag, inte imorgon. Så frågan är om jag kan ansöka om ersättning imorgon istället för båda dagarna. Jag anmälde redan igår att jag skulle ta vab men det där med att ansöka om ersättningen verkar vara ett mysterium. Ska sätta mig och läsa lite om det sen när jag fått i mig lite mera kaffe och i värsta fall får jag ringa till försäkringskassan och be om hjälp! Va smidigt det hade varit om man bara hade haft en och samma handläggare hela tiden, så man slipper att höra 72miljoner olika saker... Nae, nu blir det att tvätta och fortsätta sanera lägenheten så jag blir av med den här skiten så ingen annan blir smittad!

O så förvandlades hemmet till sjukstuga! Nils hade kräkts två gånger på dagis, när han kom hem var han hängig. Vid middagen fick han knappt i sig två köttbullar - ett stort tecken på att han är sjuk, febern kröp sig sakta på honom och tillslut orkade han inte mer utan somnade i mitt knä. Efter två timmar vaknade en glad, sprallig men febrig kille (bara för att man har feber behöver man inte vara hängig) Storebror bjöd på glass och det blev full fart på herrarna. När vi sen slår oss ner framför pippi börjar Nils hulka och innan jag hinner reagera kräks han ner mig och soffa, underbart med skinnsoffa! Så imorgon blir det vab, första gången jag tar ut vab för nån utav mina egna barn   Spännande, eller inte! Nu är herrn igång och äter, jag vill ju inte hindra honom från att äta! Så jag hoppas att han får behålla det här i annat fall vet jag vad jag gör ikväll/inatt! Men pratade med Koffe precis och han tar nattdelen när han kommer hem så får jag ta dagdelen. Nae, nu kommer han och hulkar igen, bäst jag hämtar hinken!

Jag vet inte, det känns så men samtidigt inte. Ska det va så svårt att förstå? Karusell i magen och ett illa mående som vägrar ge upp. När tänker det släppa eller slå ut helt? Hur gör jag med jobbet? Går jag dit och riskerar att smitta herr H eller stannar jag hemma? Jag skulle vilja ringa och prata med min chef men sist vi pratade var hon så otrevlig och hade inte förståelse för fem öre... Skulle ju vara bra och veta hur pass infektions känslig herr H är... Man kanske kan skicka iväg ett mejl till chefen då slipper jag ju prata med henne och höra allt gnäll... Vi får se hur jag gör, än så länge är vi ju inte 100% sjuka utan bara hängiga. Bläääääää vad jobbigt allt blev nu

Oj, oj, oj vad det har bloggats på sistone, eller inte!

Jag skäms, överväger att plocka bort bloggen men ändrar mig snabbt

Jag älskar min blogg, jag älskar att ha ett ställe att skriva av mig på

Nu kommer jag garanterat blogga flitigt i ett par dagar för att sedan glömma bort det igen

Här hemma verkar det som om det börjar bli sjukstuga, Conny slog ihop som ett korthus i bilen och känns varm. Jag har huvudvärk (inget ovanligt), en trött variant som riktigt segar ner mig. PLUS det värsta av allt är att jag börjar må illa, ett enkelt litet tryck av illamående som inte vet vart det ska ta vägen. Svärmor ringde förut och berättade att Enyo var magsjuk så jag vet inte om jag inbillar mig bara för att jag vet att han har det eller för att jag också är på väg att få det. Maginfluensa är lite som löss, pratar man om det kliar det överallt eller som i det här fallet, man får symtomen. Enyo och jag pussades ganska mycket igår så det skulle ju inte förvåna mig. Sen så vet även jag att det tar ett par dagar innan man får det man jag har pussat på Enyo fredag, lördag och söndag... Hmm, nae nån magsjuka vill jag INTE ha. Inte nu när jag ska jobba onsdag-torsdag, men om jag eller barnen blir sjuka med maginfluensa/sjukan så kan jag inte åka till jobbet och riskera att herr H blir sjuk. Han är ju trots allt infektionskänslig...  

ÄNTLIGEN är det någon som sätter ner foten för all jävla nätmobbning! Om jag ska vara ärlig så vet jag inte hur det här började men efter att ha läst det --> här <-- Förr kunde dom mobbade slippa mobbningen när dom kom hem men nu fortsätter det även hemma, genom internet. När ska det här få ett stopp? Är det så här vi vill ha det? Gå in och läs inlägget så förstår ni vad det hela handlar om. Sen är inte jag så insatt i just Tyras situation men jag håller helt klart med henne om att nätmobbningen måste få ett slut. Vare sig man är känd eller inte...

#teamTyra

En god natts sömn, det är precis vad jag behövde och fick :-) Jag märkte inte ens att/när Koffe kom hem eller att Nils vaknat och kommit in och lagt sig hos oss :-) Jag har inte haft några mardrömmar eller blivit störd av något, jag känner mig utvilad och pigg. Laddad för dagens äventyr och framför allt bebis myset som kommer i eftermiddag :-)

Nu är grabbarna på dagis och jag ska få i mig en kopp kaffe innan det är dags att plugga lite

Det känns i kroppen och huvudet att jag bara fått 3 timmars sömn inatt. Jag har ingen ork alls i kroppen, ögonen är tunga och orkar inte vara "uppe"
Jag kan inte ha det så här längre, jag kan inte sova och när jag väl somnar är det dags att gå upp. Oron, mardrömmar och allt liv! När ska det ta slut? Respekt vad är det?
Börjar bli dags att leta nytt på allvar... För min sömns skull...

Dags att ta tag i allt här hemma och kanske försöka vila en timme sen innan barnen kommer hem