Idag är det en jobbig dag för mig, det är en väldigt tung dag.

Det är nämligen 3år sen vi tog bort våran familjehund, Zack

Kan inte fatta att det redan gått 3år. Det känns som igår när mamma och pappa gav oss det tunga beskedet

Den dagen tror jag att jag hatade mina föräldrar för en kort sekund. Även om det var för hans egna skull så är man egoistisk i det läget.

Jag vet att det var rätt beslut men det får inte saknaden att försvinna.

Saknaden av honom är stor och kommer aldrig försvinna.

Jag ger upp! Jag orkar inte mera! Ju mer jag rensar ju mer skit hittar jag! Det är överallt jag vet inte vad jag ska göra! Det tar verkligen inte slut, jag vet inte ens vad jag ska ha 75% till! Jag har bl a 3balklänningar som jag vet att jag aldrig mer kommer använda, resterna av mitt bröllopstyg (över 5meter) jag ska inte gifta om mig så vad ska jag med det till!? Förstår ni vad mycket onödigt skit jag hittar! Och vissa saker har jag inte mage att kasta, det är ju trots allt bra att ha   Ja, jag vet att jag har problem men jag jobbar på saken.

Till råga på allt så strular min dator till en förbannelse så jag blir galen på den också! Meningen va att jag skulle virus söka den men jag hittar inte vart så jag måste be Koffe om hjälp nu. det är trots allt 11 dagar kvar till Camo kommer och det är inte säkert att han har tid att komma innan jul. Om man skulle skaffa en älskare som är datanörd och otroligt duktig på att städa, vika tvätt, rensa bland skit och allt annat som min kära make inte orkar göra. Hemhjälp tror jag dom kallar sådana personer   Nae, nu va jag taskig. Koffe hjälper till när han väl är hemma   På tal om hemma så vet jag inte när han jobbade övertid senast!(?) Jag stör mig inte på hans närvaro på samma sätt längre eller på ren svenska: Han springer inte omkring och retar mig hela tiden längre. Han har hittat ett nytt nöje: Han skottar snö! Jag har aldrig varit med om en karl som skottar så j*vla mycket snö som han gör! Så fort han försvinner så hittar jag honom på gården! Jag börjar bli imponerad! Nae, tvätten väntar den blir ju tyvärr inte hängd av sig själv

     Finns hon? Vem är hon? Och vart f*n har hon fått sina superkrafter ifrån? Jag vill iallafall inte vara nån perfekt j*vla hemmafru som får göra allting medan karln sitter i soffan och pillar navelludd! Man är faktiskt två om att ordna alla måsten i hemmet och då ska man dessutom vara två på att ordna dom! Jag kan inte påstå att jag tycker det är kul att diska sjuttioelva gånger om dan eller byta en stinkande bajsblöja eller allt annat skit som måste göras i ett hem. Men ändå gör jag det för jag MÅSTE! Det finns ingen annan som tar hand om det åt mig! Visst, saker och ting skulle kanske gå lite fortare om jag inte satt vid datorn så mycket *ler*men samtidigt som jag sitter här leker jag med mitt barn. Och han måste ju också sysselsättas!

Just nu är det meningen att min make ska sysselsätta våran gemensamma son (vi har bara ett barn = Conny) och det ser ut så att Koffe är helt inne i tv:n och märker ingenting medan Conny packar upp alla julsaker som jag har packat ner under dagens gång! JIPPI!  Vad glad jag bli på min make och min son!

Nae nu ska jag ta tag i det här hushållet så jag kommer i säng nån gång under det här dygnet! Kvällens lista är lång: plocka in disken, diska, hänga tvätt, vika tvätt, packa ner julsakerna (igen), städa av köket (efter sonen), gå ut med sopporna, bada sonen, plocka upp alla leksaker som sonen haft ut över hela lägenheten.

Listan är egentligen inte jätte lång men om man vill bli klar innan 20:00 kanske det är dags att man sätter igång!

Tycker inläggen blir lite roligare med lite bilder i. Eller vad tycker du?