As we go on
We remember
All the times we
Had together

And as our lives change
Come whatever
We will still be
Friends forever

 Känner mig duktig nu när jag äntligen blivit klar med 2 av 3 arbeten    Nu ska jag bara komma igång med sista arbetet också men det får bli en annan dag. Nu måste jag få i mig lite mat innan det är dags att åka till jobbet. Får se om jag gör som jag blir tillsagd att göra ikväll eller om jag kryper ner i min vrå och gömmer mig igen. Det kanske bäst att jag tar tag i det igen, både för min och min familjs skull. Det är ju trots allt det som jag mår bäst av och ibland måste man tänka mera på sig själv än på andra. Sista veckan har varit för jävlig, när jag trodde att allt var på väg att bli bra igen så kom nerslaget. Trycket över bröstet, paniken, tårarna, ångesten. Varför? Varför kan jag inte få slippa att må så här?

Fy faan va bra det går att plugga... Eller inte!

Fattar ingenting och hittar verkligen ingenting... Telefonen är mera lockande än vad datorn är... Måste lära mig att fokusera bättre... Måste, det ska ju vara klart imorgon... Det sjuka är att valideringsuppgiften inte är ett dugg lik dom "vanliga" uppgifterna  *suck* 

Försökte få min syster att göra mina uppgifter men hon var riktigt svårflörtad på den fronten...

Nae nu måste jag sätta igång med pluggandet på ALLVAR! Har hunnit med lite morgonsnack med en av mina finare vänner   

Just nu är jag så glad över dom vänner jag har, ett stort tack till min älskarinna som finns där vare sig jag vill eller behöver... Bara att veta att hon är ett samtal bort gör så mycket just nu, dom vännerna växer inte på träd men jag har fått äran att bli en av hennes vänner