I didn't fall.
The floor was lonley so I gave it a hug

En del tror att det är så lätt, dom pushar en, dom försöker hjälpa men i slutändan så är det egentligen bara ett bakslag.

Nu har det gått en vecka, en hel vecka sen jag hade min senaste ångest attack
En hel vecka sen jag låg i Koffes knä innan jobbet och grät, sen jag satt på jobbet inlåst på toaletten och grät.
Sen jag satt där i bilen på vägen hem och inte kunde få luft samtidigt som tårarna bara rann nerför min kind
Det har gått en hel vecka och det känns underbart fram tills imorse när jag insåg att jag inte mådde så bra.
När jag försökte ringa det där samtalet som alla tjatat på mig att göra knöt sig en knut i min mage
När hon sen inte kunde svara kom ett lyckorus genom min kropp, jag slapp ta tag i det
Jag vill inte ta tag i det utan väjer att ignorera det och låtsas som om ingenting har hänt
Jag måste det, för min egna skull

Min knut i magen är tillbaka bara av att prata om det, hur kommer det bli när jag måste möta problemet!?