O så förvandlades hemmet till sjukstuga! Nils hade kräkts två gånger på dagis, när han kom hem var han hängig. Vid middagen fick han knappt i sig två köttbullar - ett stort tecken på att han är sjuk, febern kröp sig sakta på honom och tillslut orkade han inte mer utan somnade i mitt knä. Efter två timmar vaknade en glad, sprallig men febrig kille (bara för att man har feber behöver man inte vara hängig) Storebror bjöd på glass och det blev full fart på herrarna. När vi sen slår oss ner framför pippi börjar Nils hulka och innan jag hinner reagera kräks han ner mig och soffa, underbart med skinnsoffa! Så imorgon blir det vab, första gången jag tar ut vab för nån utav mina egna barn   Spännande, eller inte! Nu är herrn igång och äter, jag vill ju inte hindra honom från att äta! Så jag hoppas att han får behålla det här i annat fall vet jag vad jag gör ikväll/inatt! Men pratade med Koffe precis och han tar nattdelen när han kommer hem så får jag ta dagdelen. Nae, nu kommer han och hulkar igen, bäst jag hämtar hinken!

Jag vet inte, det känns så men samtidigt inte. Ska det va så svårt att förstå? Karusell i magen och ett illa mående som vägrar ge upp. När tänker det släppa eller slå ut helt? Hur gör jag med jobbet? Går jag dit och riskerar att smitta herr H eller stannar jag hemma? Jag skulle vilja ringa och prata med min chef men sist vi pratade var hon så otrevlig och hade inte förståelse för fem öre... Skulle ju vara bra och veta hur pass infektions känslig herr H är... Man kanske kan skicka iväg ett mejl till chefen då slipper jag ju prata med henne och höra allt gnäll... Vi får se hur jag gör, än så länge är vi ju inte 100% sjuka utan bara hängiga. Bläääääää vad jobbigt allt blev nu