Sakta men säkert börjar klockan närma sig sju... Grabbarna sitter och pillar i sig kvällsmat, även det sakta men säkert. Snart är det dags för sängen - då kan en annan krypa ner under täcket och titta på någon bra film. Jag har äntligen kopplat in tvn i vårat rum, tyvärr har jag ingen dvd där inne men det börjar bli dags att köpa en. Men det får vänta, det är mycket jag vill ha just nu och man kan inte köpa allt på en gång... Eller kan man?

Idag har vi en pigg kille här hemma

Han har inte kräkts något sen igår eftermiddag och febern verkar vara helt borta *peppar peppar*

Så nu håller jag alla tummar och tår jag äger och har för att ingen annan har blivit smittade

Mitt illamående verkar ha försvunnit och ingen av dom andra verkar ha någon symtom

Så nu kanske man hinner med att plugga lite mera här hemma och få lite undanplockat   

GAAAH!

Seriöst!

Du lovade!

O så gör du så här, precis som jag misstänkte

Vissa människor kan man inte lita på och nu tillhör du också den kategorin

Be aldrig mig om något, du är precis som alla andra

Tiden springer iväg när man har roligt och när man har sjuka barn hemma går tiden sååå långsamt att det är skrattretande. Tiden står still och det ända som går fort är dom surrande maskinerna i tvättstugan.

  Nils fick lite feber nedsättande förut så nu har han äntligen lyckas pilla i sig lite mat, bara hoppas att han får behålla det. Grabbarna sitter nu inne i lekrummet och leker, Conny är jätteduktig och har koll på lillebror. Självklart springer jag fram och tillbaka och kollar till dom jag med men det är skönt att veta att om det händer något säger Conny till, man blir inte lika stressad då.

Någon som har några bra tips på hur man får upp ris ifrån golvet? Nils och Conny kan inte äta ris utan att spilla överallt så jag har lite att städa upp efter dom. HATAR verkligen ris när det hamnar på golvet... Bäst är när det hinner torka lite, går mycket bättre att sopa upp det då   

Tvättmaskinen snurrar på, torktumlaren likaså, torkskåpet står där och ser mest dum ut. Tvätthögarna krymper på ena stället men ökar på det andra. Hur kommer det sig att alla våra professorer och ingenjörer inte uppfinner något som viker tvätten åt oss. Jag HATAR att vika tvätt, jag skjuter gärna upp det till en annan dag vilket alltid slutar med att när den där "annan dag" kommer så har jag ett berg av tvätt som aldrig har något slut. Hade tänkt att jag skulle ta lite sånt skit idag när jag ändå är hemma, men Nils vägrar, jag får inte göra något annat än ligga med honom på soffan. Han hjälpte till att sortera den sista tvätten nu innan jag kastade in det i tvättmaskinen men annars sitter han bara och gnäller om han inte får vara i mitt knä... En maskin som viker tvätten åt mig vore bra, tack på förhand...

Då var stora barnet på dagis och det minsta ligger och sover. Jag trodde inte att Conny skulle få vara på dagis när vi har magsjukan/influensan hemma men det var tydligen inga problem så länge Conny inte visar några symtomer. Skönt, det underlättar ganska mycket att bara ha ett sjukt barn hemma och inte ett sjukt och ett friskt barn hemma.

Nu ska jag bara lyckas lösa det här med vab, jag ringde jobbet och sa att jag blir hemma onsdag - torsdag men på försökringskassan kan jag bara ansöka om ersättning idag, inte imorgon. Så frågan är om jag kan ansöka om ersättning imorgon istället för båda dagarna. Jag anmälde redan igår att jag skulle ta vab men det där med att ansöka om ersättningen verkar vara ett mysterium. Ska sätta mig och läsa lite om det sen när jag fått i mig lite mera kaffe och i värsta fall får jag ringa till försäkringskassan och be om hjälp! Va smidigt det hade varit om man bara hade haft en och samma handläggare hela tiden, så man slipper att höra 72miljoner olika saker... Nae, nu blir det att tvätta och fortsätta sanera lägenheten så jag blir av med den här skiten så ingen annan blir smittad!

O så förvandlades hemmet till sjukstuga! Nils hade kräkts två gånger på dagis, när han kom hem var han hängig. Vid middagen fick han knappt i sig två köttbullar - ett stort tecken på att han är sjuk, febern kröp sig sakta på honom och tillslut orkade han inte mer utan somnade i mitt knä. Efter två timmar vaknade en glad, sprallig men febrig kille (bara för att man har feber behöver man inte vara hängig) Storebror bjöd på glass och det blev full fart på herrarna. När vi sen slår oss ner framför pippi börjar Nils hulka och innan jag hinner reagera kräks han ner mig och soffa, underbart med skinnsoffa! Så imorgon blir det vab, första gången jag tar ut vab för nån utav mina egna barn   Spännande, eller inte! Nu är herrn igång och äter, jag vill ju inte hindra honom från att äta! Så jag hoppas att han får behålla det här i annat fall vet jag vad jag gör ikväll/inatt! Men pratade med Koffe precis och han tar nattdelen när han kommer hem så får jag ta dagdelen. Nae, nu kommer han och hulkar igen, bäst jag hämtar hinken!

Jag vet inte, det känns så men samtidigt inte. Ska det va så svårt att förstå? Karusell i magen och ett illa mående som vägrar ge upp. När tänker det släppa eller slå ut helt? Hur gör jag med jobbet? Går jag dit och riskerar att smitta herr H eller stannar jag hemma? Jag skulle vilja ringa och prata med min chef men sist vi pratade var hon så otrevlig och hade inte förståelse för fem öre... Skulle ju vara bra och veta hur pass infektions känslig herr H är... Man kanske kan skicka iväg ett mejl till chefen då slipper jag ju prata med henne och höra allt gnäll... Vi får se hur jag gör, än så länge är vi ju inte 100% sjuka utan bara hängiga. Bläääääää vad jobbigt allt blev nu