Igår skrev jag om att livet är som en ända lång promenad. Nu när jag sitter och funderar närmare på det så inser jag att livet liknar allt mer än lång promenad. Ena dagen flyter allting på den andra dagen börjar det bli jobbigt tillslut när man trodde att det inte kunde bli värre så går allting nerför.

En del säger att livet är en ända stor fest andra jämför livet med en berg- och dalbana. Mitt version är att livet är som en ända stor promenad. Vi går och går men kommer aldrig fram till målet. Så fort vi börjar närma oss det mål vi har satt framför oss så sätter vi nya mål. Nya mål som vi vill nå. Nya mål som vi strävar efter men som vi ändå ändrar om för att alltid komma längre.

Livet  är som en ända lång promenad

Vem uppfann mikrovågsugnen?

Det ända jag har lyckats ta reda på är: Den togs fram under andra världskriget för engelska radarapparater. Först på 1970-talet kom mikrovågsugnarna i bruk på allvar

Idag har det varit full rulle som svärmor brukar säga. Va på Ikea en sväng och brände lite pengar J Det är alltid lika kul när man bränner pengar på onödigt skit som man egentligen inte behöver. Senare på eftermiddagen blev det lite grillning hemma hos svärmor och svärfar. Det var skapligt med vitlök i den tzatsikin som svärmor gjorde JMen gott var det J Köttet var dock blodigt så jag tackar mikrovågsugnen J 

Vi är fortfarande kvar hemma hos svärmor och svärfar. Det är nintendo wii som gäller ikväll J Det kommer bli en sen kväll idag/ikväll

Då var den här dagen avklarad äntligen Jag trodde aldrig att den här dagen skulle ta slut. Det har varit riktigt jobbigt men ändå avkopplande. Det var en fin begravning (om man nu kan säga så) Men vi får se vad som händer nu framöver. Helgen blir relativt lugn, bortsett från det där jävla mötet som är på söndag.

Jag vill också ha en liten bebis! Koffes förra arbetskamrat har fått en liten flicka (äntligen) hon är jätte liten (53cm 3725gram). Om man tittar på siffrorna så är hon inte så liten men om man däremot tittar på korten så är hon större.  Nu är jag jätte avundsjuk och vill också ha en liten bebis

Jag kommer ihåg när jag började titta på den serien, då ville jag bli precis som Carrie. Eller inte precis men jag ville jobba precis som henne. Skriva en spalt i en tidning som alla läser. Skriva om saker som jag tycker och tänker och som andra tycker är intressant. Det är ju tur att jag inte följde den drömmen iallafall

Jag är så jävla trött på snorungar som inte kan svara i telefon. Jag har försökt få tag på Martin över en vecka nu men han svarar inte i sin telefon. Antagligen inte för att han är rädd för att få skäll men just nu vill jag bara ha tag på honom så jag vet att han mår bra och lever. Förbannade snorunge