Idag har jag och Jossan var duktiga Vi har varit ute och motionerat exakt hela dagen Så nu är jag helt slut i mina ben och ska lägga mig ch sova ett par timmar innan det är dags att fortsätta söndagen

Snart ringer Jossan (förhoppningsvis) och vi ska ner till stan för att se vad som händer där. Tydligen kommer det lite kändisar hit men vi får se hur det blir. Jag kanske inte kommer ner till stan idag

Den här dagen har nog varit den mest annorlunda dagen jag någonsin har varit med om. Och jag hoppas att jag aldrig mer råka ut för en så konstig, läskig, hemsk och annorlunda dag som det har varit idag.

Dagen började med att jag kände mig tvungen att ringa till Annie. När jag ringer henne undrar hon om jag ville följa med och äta lunch för att sedan handla. Med en sjuk karl här hemma ville jag absolut bort härifrån så jag följde med och hämtade Jossan på hennes jobb/praktik för att sedan äta lite lunch. Maten var riktigt god kina buffé eller var det thai!? Har inte riktigt fattat skillnaden men det var iallafall jätte gott. Efter lunchen lämnade vi av Jossan på jobb/praktiken för att åka och handla

Jag älskar verkligen shopping i alla dess former. Om jag går in i en affär utan att handla någonting så är det oftast något fel på mig. Så Annie och jag handlade både det ena och det andra. Vips så var klockan halv 3 och vi skulle till djur affären för att köpa 2 möss till mig och sen skulle jag hem. Så in i djuraffären och köpte 2 små söta albino möss som jag döpte stolt till August 1 och August 2 (brist på fantasi) När jag kom hem var klockan 4. Så det var ju bara att göra sig iordning för det värsta under hela dagen: minnes stunden/vakan. Daniel ville inte gå så det var Koffe, Ante och jag som åkte upp från ”våran” familj om man säger. Fy fan vad jobbigt det var att se honom ligga där. Men han har det ju bra nu, man kan ju inte lida i Nagijala.

Efter minnes stunden åkte vi hem till mamma och pappa för att hämta Chili. Som vanligt tog det ett tag så Jossan kom dit och då tog det ytterligare ett tag innan vi kom iväg därifrån. Sen umgicks vi tre hela kvällen, riktigt kul var det. Speciellt när Koffe och Jossan tävlade i sing in bee mot varandra utan domare

Som sagt min dag har varit väldigt annorlunda och jag hoppas att jag aldrig kommer behöva gå igenom en minnes stund igen. Det är nog tur att vi kan sörja ena stunden och leva den andra.

Idag har jag varit och hälsat på Edwin på sjukhuset. Jag tycker så synd om honom att han måste ligga där med dropp och syrgas. Jag önskar verkligen att jag kunde göra någonting så att han blev frisk. Men tyvärr har jag inte magiska krafter. För om jag hade det skulle allting vara mycket bättre i min värld.

Jag önskar att hela den här dagen vore ett skämt och imorgon är allting jättebra igen. Tror ni att det funkar? Vare sig det gör det eller ej så kan jag ju berätta lite vad som har hänt:

Edwin har ju varit sjuk ett tag och idag hade vi en tid hos BVC så Tina och jag traskade dit och fick det roliga beskedet att vi var tvungna att gå bort till Hageby vårdcentral så han fick ventilera lite. Vi skulle vara där klockan 14:15 och nu var klockan 9:15 GUUD vad roligt, ett sjukt barn mitt i den här röran som är just nu.

När klockan börjar närma sig 12 tycker jag att Edwin börjar andas sämre så vi gick bort vårdcentralen för att få hjälp lite tidigare. Och för en gångs skull fick vi det, det kanske berodde på att det handlade om ett så pass litet barn men vilket som så fick vi hjälp direkt. Dom kunde dessvärre inte göra något annat än att ringa en ambulans (ej akut) som vi fick åka med upp till lasarettet. Där dom genast tog han om Edwin. Tack gode Gud att vi har så bra sjuksköterskor som vi har i det här landet. Edwin fick andas syrgas och fick även dropp i sig. Så nu får vi avvakta och se vad som händer under natten.

Jag kan meddela att trots allt jobbigt som hände under dagen (det var ju läskigt alltsammans) så hände det lite roliga saker också

• Edwin bajsade medan vi väntade på ambulansen i väntrummet så man såg hur patienterna höll så för näsan och tittade på oss *pinsamt*

• Tina gick ifrån ambulans männen med Edwin i famnen. Ni skulle sett ambulansmännens miner när hon promenerar förbi dom. Den minen var riktigt roligt

• Det var roligt, häftigt och läskigt att åka ambulans med Edwin i famnen. Det gör jag helst inte om igen. (Vill ju inte att Edwin ska vara på sjukhuset)