Nu sitter Conny på mormors jobb och äter glass. Han älskar att åka till mormors jobb, där får man alltid oftast en glass Nu väntar han på sin gudmor… Och medans han väntar blev det en till glass; Mormor är snäll, säger Conny

Conny sitter i badet och jag på toaletten med Nils i knät. Jag försöker få Conny att prata med mig, berätta vad dom gör på dagis. Vad är roligt/tråkigt, vem/vad leker du med osv. Men jag får inte ur honom många svar, han fortsätter leka och plaska…

Den här veckan har han varit jättejobbig och lämna på dagis. Han börjar bråka direkt när vi går upp och markerar klart och tydligt att han inte vill gå till dagis. När vi väl kommer till dagis är det tårar; snälla mamma, jag vill inte, mamma kom, mamma, mamma… Det är med gråten i halsen som jag lämnar honom.
Igår kväll började Koffe prata om dagis och Conny började direkt; jag vill inte gå till dagis, jag vill inte, inte dagis! Samtidigt som han hade en gråt röst. Idag var det dags igen, bök och stök, tårfyllda ögon och gråten i halsen. Han vill verkligen inte gå till dagis, han får vara hemma. Men hur länge? Varför vill han inte gå till dagis? Har det hänt något på dagis? Gjorde jag rätt eller fel, som har honom hemma? Jag vet att jag måste prata med personalen om det här, men inte idag. Idag går Connys behov och känslor i första hand. Ska ringa personalen i eftermiddag och prata med dom. Men vad mer ska jag göra, ska jag tvinga Conny att gå till dagis!?