Usch, mår inget bra. Sitter och gråter för mig själv på toaletten. Ikväll är det många tankar och mycket känslor som kommit ifatt mig. Tänk om är en mening som kommer tillbaka, om och om igen. Tänk om... Ja tänk om man fick chansen att se vad som kunde ha hänt. Hur saker och ting kunde ha blivit OM...
Tårarna fortsätter att rinna, känslorna bubblar över, jag låter det ta över ett tag och känner mig helt förvarslös. Känslor överallt, tårar, skratt, sorg, jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag måste fly, men vet inte vart...

Blev en tripp till vårdcentralen för att kolla Nils öron idag. Han har varit gnällig på sistone, snorig, hostig och febrig precis som innan jul när han hade öroninflammation. Men efter ett snabbt läkarbesök åkte vi hem med lite hostmedicin :-) Tur i oturen kanske men hellre lite hosta än öroninflammation, tror jag. Jag har aldrig haft öroninflammation så jag vet inte riktigt hur det känns, men Koffe säger att det gör ont så jag får gå på vad han säger...
Iallafall så bestämde Koffe och jag när vi åkte ifrån vårdcentralen att Nils skulle ta hostmedicin klockan 19.00 varje kväll, så när jag gick ut på promenad med svärmor runt 18.30 räknade jag med att han skulle ge Nils medicin, men ICKE. Det glömde han nämligen bort *suck* Varför är jag inte förvånad?