Fröken huvudvärk står och knackar på. Har varken ork eller lust med detta besök men det verkar inte spela någon roll. Har haft ont sen besöket hos djävulen, tror det beror på att jag spände mig förut. Illamåendet har redan börjat, kommer bli en lång natt...

Kliver in genom dörren, känner lukten och får lite halv panik. Jag vill inte, men jag måste. Jag hatar att gå hit, jag hatar att vara här, men ändå är det viktigt. Jag måste gå hit, jag måste vara här. Snart börjar det bli dags för Conny, men det får Koffe ta hand om. Jag vill inte "smitta" över min rädsla till mina barn...

Usch och fy för morgon människor, jag hatar att gå upp tidigt på morgonen och har jättesvårt att göra det. Älskar att ligga kvar i sängen och dra mig lite extra länge, jag har den tusen att mina älsklingar är likadan. Båda ligger gärna och sover lite extra länge, men bara ibland. Vissa dagar vaknar dom oförskämt tidigt och då är jag inte glad... Men så är ju livet med små barn, ibland får man sova och ibland inte....