Direktlänk till inlägg 29 april 2014
Mitt tålamod är inte vad det en gång var,
mitt humör åker upp och ner som en berg och dalbana.
Har längtat massor till nästa vecka, början på något nytt.
Men nu helt plötsligt är det bara ett kanske. Skit kul, precis vad jag vill höra...
Varför kan det inte gå som jag vill? Varför kan inte allt bara ske nu istället för en sak i taget? Jag vet inte hur länge till det här kommer funka, en vecka, ett halvår... Vem vet, det ända jag vet just nu är att jag vill att det ska vara över nu så att man kan lämna allt bakom sig...
Att ha barn och familj är ett pussel där sista biten aldrig blir lagd. Allting ska pusslas ihop och när man tror att sista pusselbiten är lagd byggs pusslet på bit för bit. Hur lyckas man? Här hemma saknas alltid en eller flera bitar, man kämpar med...
En ny termin är igång och jag hittar inte barnens regnkläder! Det är samma vida varenda jävla termin! Vem är det som äter upp kläderna? Jag hade inte sagt något om det vore så att det försvann på dagis (förutom att jag blivit skogstokig) men nu är d...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 | 5 |
6 |
||||
7 |
8 | 9 | 10 | 11 |
12 |
13 |
|||
14 | 15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 | 25 |
26 |
27 | |||
28 | 29 | 30 |
|||||||
|