Det här inlägget handlar absolut inte om min pappa. Det handlar om en bok som jag precis har börjat läsa, boken heter som rubriken Bilden av pappa. Jag kan egentligen inte säga att boken är bra för det kan man inte säga om böcker som handlar om våldtäckter och pedofiler. Men det är någonting med den här boken som gör att jag inte kan sluta läsa den. Jag blir arg när jag läser den samtidigt som jag blir ledsen och ändå kan jag inte sluta.

För att redogöra vad boken handlar om lite snabbt så:
Thelma och hennes systrar växer upp i Hafnarfjördur i Island på 1970- och 80-talen. Där blir de utsatta för det mest grymma våld som barn kan utsättas för – de blir misshandlade och sexuellt utnyttjade av sin far och andra pedofiler.

Förstår ni vilken psyko bok jag läser egentligen!? Eller bara själva grejen att det här hände redan på 70- och 80-talet och jag kan meddela att polisen och myndigheterna inte gör någonting för dom har så korkade regler och lagar att följa. Nae nu hoppas jag att jag snart är färdig med boken så jag slipper läsa om det. Fast att jag tycker boken är bra om man nu kan kalla en bok om sexuellt utnyttjande av barn är bra!?