Direktlänk till inlägg 4 januari 2009
Idag ar det dags att aka hem, jag vill men anda inte. Jag kommer sakna hela grejen med att ga upp pa morgonen och att frukosten star framme och bara vantar pa an. Men vi ska tillbaka inte till samma hotell men hit ska jag tillbaka.
Bussen plockade upp oss utanfor hotellet klockan 11:30 allting gick jattebra vid incheckingen men nar vi ar pa vag till varan gate ser vi att varat plan ar forsenat 1timme sa det var ju bara for oss att sla sig ner och vanta. Vi at pizza i vantans ro och forsokte fordriva tiden med lite soduko. Det funkar ju alltid. Nu ar det dags att kliva pa planet
Att ha barn och familj är ett pussel där sista biten aldrig blir lagd. Allting ska pusslas ihop och när man tror att sista pusselbiten är lagd byggs pusslet på bit för bit. Hur lyckas man? Här hemma saknas alltid en eller flera bitar, man kämpar med...
En ny termin är igång och jag hittar inte barnens regnkläder! Det är samma vida varenda jävla termin! Vem är det som äter upp kläderna? Jag hade inte sagt något om det vore så att det försvann på dagis (förutom att jag blivit skogstokig) men nu är d...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|