Direktlänk till inlägg 8 maj 2013
Sitter och räknar ner tiden, tiden tills Koffe ska komma hem. Det är inte långt kvar nu, sen är det bara en natt till och sen kan jag känna mig "trygg" igen. Slippa gå omkring och må så här och inte ha någon att prata med...
Ännu bättre är att om bara ett par timmar är han hemma, i samma tanke som jag räknar ner timmarna inser jag att jag måste lägga till en timme. Han slutar inte tolv utan ett i natt. Han ändrade schemat för att få fler timmar med barnen... Typiskt, när jag behöver honom som mest... Usch och fy för den här dagen, för den här månaden... Men om tre och en halv timme är han hemma igen... Då kan jag känna mig trygg igen...
Att ha barn och familj är ett pussel där sista biten aldrig blir lagd. Allting ska pusslas ihop och när man tror att sista pusselbiten är lagd byggs pusslet på bit för bit. Hur lyckas man? Här hemma saknas alltid en eller flera bitar, man kämpar med...
En ny termin är igång och jag hittar inte barnens regnkläder! Det är samma vida varenda jävla termin! Vem är det som äter upp kläderna? Jag hade inte sagt något om det vore så att det försvann på dagis (förutom att jag blivit skogstokig) men nu är d...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
|||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|