Jag känner en ångest som har funnits här ett tag,
Jag vaknar och undrar, vem är jag?
Jag  frågar mig själv mår du bra!?
Jag hör röster i mitt huvud som säger att allting kommer bli bra,

men kommer det någonsin förändras?
Det finns för många frågor och ett svar som ingen vet...

Varför ska jag berätta, när du inte bryr dig?
Varför ska jag ens försöka få dig att förstå?


Det var inte så här jag hade planerat det...
Jag är jätteledsen för allt som hänt, men allting har en mening.
Det kommer bli svårt att släppa dig, att låta dig gå din väg.
Jag förstår att det som hänt även tagit hårt på dig,

men jag trodde aldrig att du skulle släppa allt så här.
Jag trodde att jag skulle fortsätta vara en del av din familj.
Men jag förstår samtidigt att du valt och ta en sida.
Jag förstår ditt val, även om det gör ont
Du kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta