Sitter och räknar ner tiden, tiden tills Koffe ska komma hem. Det är inte långt kvar nu, sen är det bara en natt till och sen kan jag känna mig "trygg" igen. Slippa gå omkring och må så här och inte ha någon att prata med...

Ännu bättre är att om bara ett par timmar är han hemma, i samma tanke som jag räknar ner timmarna inser jag att jag måste lägga till en timme. Han slutar inte tolv utan ett i natt. Han ändrade schemat för att få fler timmar med barnen... Typiskt, när jag behöver honom som mest... Usch och fy för den här dagen, för den här månaden... Men om tre och en halv timme är han hemma igen... Då kan jag känna mig trygg igen...

När är man professionell?

Måste man vara professionell?

Vem bestämmer när/hur/var man är professionell?

Är jag professionell?

Är så jävla trött på ordet professionell, ordet åker runt och runt i mitt huvud. Fram och tillbaka, runt och runt. Professionell... Just nu går jag igenom något jobbigt, inte bara en sak utan många... Det är en jobbig dag i sig, lägg till att det "bara" är 16dagar kvar till dagen D. Dagen jag en gång älskade men idag hatar. Dagen som förstörde så många liv, som fick så många att fälla tårar... Nae usch, det här är inget kul. Bara tanken på den här månaden får mig att spy, inte nog med dom här datumena så fick jag tråkiga besked igår. Ett besked som sakta äter upp mig. Jag vet inte hur mycket mer jag orkar, försöker hitta styrkan och orken men den är borta. Försöker prata med dom som står mig närmast men det går inte, i samma veva som jag river ner muren kommer jag att tänka på allt annat runt omkring mig. Mina barn, min familj och mina vänner. Jag kan inte ha en ner riven mur inför dom. Då är jag ju inte professionell, jag måste ju vara stark, jag måste visa alla andra att jag klarar det här.

Jag måste vara en professionell mamma, en professionell fru, en professionell dotter och vän... Jag måste vara en professionell människa, och en professionell människa visar sig inte sårbar... Eller?

Conny och James sitter inne i rummet och leker

Nils står bredvid mig och ropar på sin far

Tvätten väntar på att tvättas, disken väntar på att bli ren

Varför kan inte allt bara försvinna av sig själv?

Idag är ingen bra dag, jag tar semester...

Du är fulare än en övermogen badanka

som binder spyfärdiga älgar på studsmattan...

Hmm... Idag är det dags igen, dags för ett besök till tandhygienisten :-(
Jag vill inte, jag hatar dom här besöken men jag vet att jag måste... Som tur är har jag världens bästa tandhygienist! Hon är förstående och visar mig och min rädsla respekt :-) Även när hon ringer skämtar hon till det, hon är bestämd över att jag MÅSTE komma men tvingar mig ändå inte... En perfekt kombination ;-)
Blir att springa lite ärenden på stan samtidigt...
Samtidigt som jag ligger i stolen hos henne ska Nils till BVC för att ta spruta, känns konstigt att jag inte kommer vara med honom. Men inte behövs jag när han har sin pappa med sig ;-)

  Då var det dags för lite sjukstuga här hemma, Nils är genomförkyld, hängig och allmänt grinig. Tar en power nap på fem minuter och sen är det full fart igen. Efter en halvtimme är det samma visa igen, han snorar, hostar, grinar och vet inte vad han vill för att efter tjugo minuters bök och stök komma till ro, power nap och så där håller det på...

Kan inte påstå att jag riktigt har tid med det här men vad gör man!? Jag kan ju inte direkt säga åt honom: Nae, mamma har inte tid med sjuka barn så nu får du bli frisk. Tänk om det hade varit så enkelt, då hade mina barn aldrig varit sjuka. Tror att vissa andra föräldrar håller med mig   

Bästa medicinen när man är sjuk är frisk luft, en liten promenad med mina älsklingar, James och Jimma så verkar det som om det har lugnat ner sig lite på Nils. Han är pigg och (försöker) springer omkring för fullt här hemma. Barnen har fått i sig kvällsmat så jag satsar nu på tandborstning och godnatt saga. Klockan 21 blir det Criminal Minds och invänta mannen i mitt liv   

Visst lät det gulligt   

Nu är grabbarna BUS hemma så nu är det slut på husfriden och hyssen kan börja. Ska bli intressant att se hur mycket dom tänker/hinner med idag. Koffe springer just nu och plockar upp efter gårdagens bravader. Det är ta mig faan svartpeppar i hela lägenheten    Inte konstigt att man springer och nyser hela tiden... Jag fick den stora äran att fixa maten, ovanligt!? Fördelen med att fixa maten är att man kan springa mellan datorn och spisen   

Men nu är maten klar så jag ska servera den åt mina grabbar, får se om dom två små äter eller inte. Dom har ju nyss ätit på dagis men det brukar ju inte hindra Nils

    ÄNTLIGEN!!!  Barnen är på dagis, Koffe ligger inne i rummet och sover, Chili är hos min syster. Här hemma är det tyst, lugnt och SKÖNT. Inga barn som drar i byxbenet, ingen hund som gnäller efter att gå ut och ingen karl som bara är allmänt jobbigt/ivägen. Det är bara jag, mitt koffein och snart mitt varma skumbad   

Efter badet (beroende på hur länge jag blir liggandes där) blir det att städa, tvätta, plocka och vika tvätt. Ja ni vet det vanliga   

Men först ett varmt skumbad och den underbara tystnaden (bortsett från Koffes snarkningar)

Dåligt morgon humör + vakna på fel sida = Torsdags Nils :-(
Idag är han inte att leka med och självklart förvandlas Conny till en bebis och kan inte göra något själv :-(
Blä för den här morgonen, vill bara lägga mig under täcket och sova bort hela dagen. Men så funkar det inte riktigt, så det blir att bita i det sura äpplet och fortsätta kämpa mig igenom den här dagen. Vem vet, Nils kanske blir på bättre humör senare under dagen ;-)

{Nils tjurar och vet hur man ska grimasera för lite extra uppmärksamhet}