Så handlar ytterligare ett inlägg om blondinbella. Det är ganska lätt att skriva om henne med tanke på hur stor hon är i media förtillfället. Det senaste jag läste var att hon nu är större än lunarstorm. När man läser igenom artikeln kommer man oftast till kommentarerna i slutet och där fastnade jag. Precis som alltid finns det dom som tycker det är jättekul för hennes skull medan andra inte förstår varför hon får så mycket uppmärksamhet. En del tycker hennes blogg är värdelös medan andra tycker den är jättebra.

Iallafall det jag skulle komma till är att om man läser alla dessa kommentarer så ser man när någon kritiserar henne och det hon gör så kommer alltid en kommentar upp om att den personen som skrev det är avundsjuk på henne. Så fort man börjar kritisera en person och det hon/han gör så är man avundsjuk. Eller så är man bara elak.

Jag vet när mammabecka som hon kallar sig blev, dök upp i media var det hur mycket skriverier överallt om henne och hennes 3 barn. Varför? Jo, för hon var ju bara 17år och hade precis blivit 3barns mamma. Hur skulle det hela gå? Hon är ju så ung, hon kommer ju aldrig klara av det. Så där höll det på fram och tillbaka, men då var man inte avundsjuk när man kritiserade henne och hennes unga ålder. Nej, då var man elak. Man var en elak person med åsikter när man kritiserade henne. Men nu när samma personer kritiserar blondinbella då är man avundsjuk. Jag förstår inte riktigt skillnaden där, för man gör ju egentligen samma sak. När är man elak vid kritik och när är man bara elak? Varför är man avundsjuk när man kritiserar blondinbella men elak när man kritiserar mammabecka!?

 

Mia

8 februari 2009 01:30

Så sant som du säger // M

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att va mamma till Nils kan vara en riktig utmaning ibland, det är ett kärleksfullt äventyr där ingen dag är den andra lik. Idag är en sån dag, inte lik någon annan dag! På något sätt lyckades han skära sig på glas i badrummet, min första tanke var a...

Att ha barn och familj är ett pussel där sista biten aldrig blir lagd. Allting ska pusslas ihop och när man tror att sista pusselbiten är lagd byggs pusslet på bit för bit. Hur lyckas man? Här hemma saknas alltid en eller flera bitar, man kämpar med...

En ny termin är igång och jag hittar inte barnens regnkläder! Det är samma vida varenda jävla termin! Vem är det som äter upp kläderna? Jag hade inte sagt något om det vore så att det försvann på dagis (förutom att jag blivit skogstokig) men nu är d...

Hur ska man egentligen på bästa sätt hjälpa sina barn? Med vad tänker du säkert nu men jag menar med allt! Conny är en riktig grubblare, han funderar över saker, han tänker på saker men tyvärr så frågar/pratar han inte om det. Den genen har han hel...

Dagen lider mot sitt slut, barnen ligger i sina sängar och sover förhoppningsvis snart. Imorgon börjar vardagen och verkligheten igen - semestern är slut för oss alla och även jag återgår till vardagen. Vi bestämde när vi var i London att vi skull...