Det var ju tänkt att jag och grabbarna skulle hänga i lekparken hela eftermiddagen men självklart blev det inte som jag hade planerat! Så nu leker grabbarna på gården (fy faan vad jag kommer sakna att ha uteplats) och jag styr med allt annat som måste styras med. Jag fattar inte varför vi har kvar papper ifrån 2007!? Gamla kvitton på saker vi inte ens har kvar, reklam blad you name it! Man kan verkligen samla på sig en massa saker genom åren.

Ändå tycker jag att jag inte gör annat än rensar på papper men på något sätt slinker något undan och här sitter jag nu med papper upp över öronen...

Allting måste ju sorteras på andra sätt nu än vad man gjort det innan, det är jävligt svårt. Små saker som egentligen inte betyder något gör allt så mycket svårare.

Jag kan inte fatta att det här verkligen händer

Även fast det är mitt val så tycker jag att det är jobbigt

Det är en omställning även för mig

Idag är det en sån där dag där jag bara vill dra täcket över huvudet och gömma mig. Dagen började helt fel, vaknade jätte sent och blev bara stressad av allt jag gjorde... Man kanske ska ta en morgon promenad så man vaknar till liv och rensa tankarna lite... Rensa huvudet och börja om den här dagen, få lite mer energi och positivt tänkande... Det låter som en bra idé, tror att jag behöver det idag... Bättre än att dra täcket över huvudet

Life is like a roller coaster.
It has its ups and downs
But it's your choice to scream or enjoy the ride

  Just nu är allt väldigt upp och ner, likaså mitt humör. Jag kämpar för att hålla mig vid ytan men så är det alltid något som ska trycka ner mig. Idag har jag mer eller mindre varit däckad pga huvudvärk. Så fick jag ett litet "mejl" av mina kusiner, en fika klockan 13 och att dom älskar mig. Tre små underbara ord som genast fick mig att må bättre   

Knallade bort och tog en fika och myste med deras grabbar, små pratade om allt möjligt och kände genast hur en sten föll från hjärtat. Att sitta där och inse att ens familj faktiskt finns där och stöttar trots milavståndet är skönt. Jag vet att min familj här i stan finns för mig och jag vet vilka vänner jag har men när ens kusiner säger dom orden och man faktiskt vet att dom menar det är så underbart. Allting kommer bli bra, inte just nu men snart...

Tack Linda och Helen för att ni finns

Allting känns så mycket ljusare just nu. Visst kommer det bli en jobbig period framöver, det är många frågor från olika håll och kanter men för att slippa detta så skriver jag här och nu att JAG VET INTE!

Jag vet inte vad som kommer att hända, jag vet inte hur det kommer och gå, jag vet inte just nu. Just nu tar jag dagen som kommer, jag vet inte hur framtiden ser ut men jag ser fram emot att möta den.

Det här kommer bli en resa, en resa som kan sluta på alla möjliga sätt och vis. Jag ser fram emot den här resan och hoppas att mina nära och kära kan stötta mig i dom beslut jag tagit. Det är inga lätta beslut jag tagit, det kommer inte bli en lätt resa. Det är nu jag kommer se vilka jag har och vilka jag inte har. Jag har redan märkt av det den hårda vägen och jag vill inte ha något skit i mitt liv just nu. Så är det så att du inte kan acceptera mig och mitt liv, eller om det är så att du bara är ute efter att göra mig illa så kan du gå och andra hållet. Jag går emot ett nytt liv och lämnar mitt gamla bakom mig

Allting snurrar, det vore skönt att bara kunna släppa allt och gå vidare.
Det kanske är dags att göra en ordentlig rensning så man kan börja om på riktigt. Släppa allt som varit och bara leva i nuet. Ut med det gamla och in med det nya. Det kan ju inte vara meningen att man ska gå omkring och må dåligt...
Saker och ting betyder ingenting längre, så varför ens lägga ner energi om någon tillslut kommer bli sårad?
Jag har nyligen tagit ett stort beslut i mitt liv, är det dags att göra det igen?
Det spelar ju ändå ingen roll vad jag tycker, tänker och känner...

Dags att ta kontroll över livet igen, skulle ju vara skönt om man kunde pausa, spola tillbaka och radera...

Jag kämpar för att hålla mig uppe vid ytan. Det sista jag behöver är någon som trycker ner mig igen. Även fast det inte syns så gör det ont. Det ända jag kan göra är att hoppas att vad jag tycker, tänker och känner räknas. Vissa saker gäller bara åt ena hållet. Jag måste fortsätta vara stark, men snart kommer det brista även för mig.

Det börjar bli svårare och svårare att hålla sig kvar på ytan. Det är det dags att släppa taget och gå vidare

Det här gör för ont, jag trodde inte det men samtidigt är jag inte förvånad. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta

What doesn't kill you makes you
Stronger
Just me myself and I

Efter nästan fyra dagars ledighet (för mr H ifrån mig) är jag tillbaka på jobbet och rör runt i grytan. Mr H blev jätteglad när jag kom men efter 1,5 timme sa han åt mig att sätta mig ner och ta det lugnt. Det funkade i tio minuter ungefär och sen var jag igång igen ;-)
Det kändes skönt att komma till jobbet och ha den här energin efter allt som hänt den här veckan. Nu är jag laddad inför den kommande veckan, det ska bli kul och se hur chefen tänker göra med allt. Kommer bli ett intressant möte på tisdag och ännu mer intressant kommer personal mötet nästa måndag bli...
Aja, nu ska jag vara social med mr H framför hockeyn innan det är dags att åka hem till mamma och hämta matlåda till imorgon.
Jossan kräver ju att hon ska ha hälften av pytten så mamma fixade enannan mmatlåda till imorgon åt mig :-)

Igår blev det en spontan trip hem till Jossan. Blev att kolla på en dålig film och snacka skit. Klockan sprang iväg och det blev att sova kvar här ute.
Nu ligger vi i varsin "säng" och snackar skit, igen....
Visade precis henne att hon har radio i hennes tv/box så nu är hon lycklig över att ha musik i sitt lilla hus i skogens slut ;-) Självklart kan hon inte vara helt nöjd så nu gäller hon över att hon inte har alla kanal... Aja vad säger man? Fruntimmer är då aldrig nöjda ;-)
Nahe, om man ska vakna till liv och ta sig in till stan för en 23 minutere... Jossan ska säkert träna så frågan är om man ska göra henne sällskap...