En mening som man sa många gånger under tonåren! Men ändå gjorde man det igen. Jag har tittar runt lite och sätt att det är många som lämnar ifrån sig sina barn tidigt för att gå ut och göra saker på egen hand. Jag har haft jätte svårt med den biten och i stort sett bara haft barnvakt för att åka och handla. I höstas var det första gången jag gick ut på “krogen” sen jag fick barn. Jag drack 2glas vin och tittade på stand up med Alex. En riktigt trevlig kväll med en lite mindre trevlig morgon!

Nu när jag har slutat amma kände jag i fredags att jag ville ta ett glas vin med min svägerska Sabina. Något som jag ångrade igår, visserligen kanske man inte ska svepa sin drink när man inte är van att dricka men den “genen” sitter i sen gammalt. Jag hade trevligt i fredags men gårdagen hade jag hemskt gärna hoppat över. Jag tillbringade hela dagen på soffan med en filt över huvudet och sa åt Koffe att jag mer eller mindre vill dö. Men eftersom jag har världens bästa make (ibland) så tog han både hand om mig och våran son. Om jag ska vara helt ärlig fick jag lite dåligt samvete. Jag “brydde” mig knappt om honom på hela dan, Koffe fick ta hand om honom helt och hållet medan jag till mesta del låg och sov.

Är det rätt sak att göra? Att den en kväll nån gång ibland för att sedan ligga däckad dagen efter? Eller är det bara jag som är en amatör som inte kan dricka alkohol utan att bli bakis?