Jag förstår inte varför jag sitter och oroar mig inför ett korkat läkarbesök. Det är bara en vanlig provtagning som tar 10minuter, sen är det ju ingen vanlig provtagning men det borde ju inte spela någon roll. Mer än 5000kvinnor gör det varje år så varför är jag så rädd!? Jag förstår inte varför jag är så fjantig, en nål är ju ingen fara, jag har både piercingar och tatuering så vad är problemet? Antagligen är det för att jag är nervös och ska åka dit själv. Meningen var att min mamma skulle följa med men så blev det inte. Så nu ska jag åka själv och jag är livrädd. Jag tror inte jag har mått så här dåligt förut eller det har jag troligtvis men jag nog aldrig varit med om rädsla och sorg samtidigt. Med sorg så menar jag tårar för det är precis vad som faller ner för min kinder.

Nae, nu tycker jag att det här inlägget blev för deprimerande så jag slår igen butiken för idag.

 

Jessica

26 november 2008 22:59

Men jag kan förstå dig och om det är ett ovanligt prov så är det ju självklart att du kan känna oror, men det går nog bra.

Så du har sett hans rutor? ;) Wow, det ser lite konstigt ut dock

http://accessoaren.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att va mamma till Nils kan vara en riktig utmaning ibland, det är ett kärleksfullt äventyr där ingen dag är den andra lik. Idag är en sån dag, inte lik någon annan dag! På något sätt lyckades han skära sig på glas i badrummet, min första tanke var a...

Att ha barn och familj är ett pussel där sista biten aldrig blir lagd. Allting ska pusslas ihop och när man tror att sista pusselbiten är lagd byggs pusslet på bit för bit. Hur lyckas man? Här hemma saknas alltid en eller flera bitar, man kämpar med...

En ny termin är igång och jag hittar inte barnens regnkläder! Det är samma vida varenda jävla termin! Vem är det som äter upp kläderna? Jag hade inte sagt något om det vore så att det försvann på dagis (förutom att jag blivit skogstokig) men nu är d...

Hur ska man egentligen på bästa sätt hjälpa sina barn? Med vad tänker du säkert nu men jag menar med allt! Conny är en riktig grubblare, han funderar över saker, han tänker på saker men tyvärr så frågar/pratar han inte om det. Den genen har han hel...

Dagen lider mot sitt slut, barnen ligger i sina sängar och sover förhoppningsvis snart. Imorgon börjar vardagen och verkligheten igen - semestern är slut för oss alla och även jag återgår till vardagen. Vi bestämde när vi var i London att vi skull...