Det blev lite drag på den här dagen också. Martin kom förbi och åt upp den sista biten tårta (Koffe blev inte glad). Sen åkte vi runt i Norrköping och fixade lite ärenden innan det var dags för lunch.

Koffe var inte på något bra humör idag när han kom hem från jobbet. Han var trött och grinig som en liten bebis, men ibland måste jag bita ihop och förstå det men idag var inte en sådan dag så jag klädde på mig och gick hem till pappa. När jag kom hem igen stod Koffe och lagade lite mat, grinig som jag var ignorerade jag det och satte mig framför datorn. Tänkte ta ett varmt och avkopplande bad eftersom jag tyckte att jag hade förtjänat det, men tydligen tyckte inte Tina det. För hon ringde lagom till jag hade lagt mig till rätta, det var dags att åka och handla.

Jag brukar tycka det är kul att handla men idag var det riktigt tråkigt, för att liva upp stämningen lite köpte jag en paj och planerade in att följa med Tobbe och Tina hem för att fika. Självklart blev det så (jag får ju alltid som jag vill), Eric och Elias låg och sov, men Edwin var uppe så jag lekte med honom. Idag fick han smaka på läsk för första gången. Den första minen var obetald bar men  efter tredje skeden smakade det jättebra och han ville ha mer. Men det fick han inte, jag tyckte att det räckte där så han fick en bit clementin istället.

Nu sitter jag hemma i soffan och ska snart gå och lägga mig, imorgon blir det stallet och några ärenden på stan

God Natt

Jag hatar måndagar, det känns som om dagen aldrig tar slut. Och när den väl gör det så inser man att den kommer tillbaka snart igen. Idag har jag varit och kört vattengympa med min mamma och hennes kompis Marie. Jag brukar tycka det är kul med vattengympa men idag kändes det som om jag var tvingad till det. Tog en promenad hem och hann lagom sätta mig i soffan och slumra till så ringe min telefon. Frida ville ha en kopp kaffe innan hon började jobba.

Så det var ju bara att resa på sig och sätta på lite kaffe. Jag hade lite tårta kvar sen igår så jag bjöd på det. Vi satt på nätet och kollade på hästar, hon vill köpa en ny häst men det kommer säkerligen ta ett tag innan hon kommer till skott. För min del spelar det ju ingen roll eftersom jag inte rider längre.

Ibland när jag ser dom andra tjejerna i stallet göra iordning sina hästar så kan jag bli lite sugen på att börja igen. Men det är någonting som tar emot hela tiden. Vi får se om Petra lyckas få upp mig igen på hästryggen. Jag hoppas det för jag saknar dom tiderna.

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra, diska kanske eller ta ett bad.

Hmm...

Det är fars dag, en perfekt dag att fira, fira att man har en pappa. En pappa som älskar en, det finns dom som inte har någon pappa och jag tycker synd om dom. För jag har världens bästa pappa som alltid finns vid min sida. Även när han inte har tid för mig så tar han sig tid, eller han försöker iallafall och det är huvudsaken. Vi är många syskon i min familj, och alla har vi våra brister men i pappas ögon är vi perfekta. Hans perfekta barn som han hjälpte till världen. Utan min pappa hade jag inte funnits, eller snarare utan min mamma och pappa hade jag inte funnits. Och det är jag tacksam över. Jag är tacksam för att jag har min mamma och pappa. Jag är tacksam för att jag har en underbar familj som älskar mig.

Min mamma och pappa är världens bästa föräldrar och jag är väldigt tacksam för att jag har just dom som föräldrar. Jag tycker synd om dom som inte har min mamma och min pappa, för dom är världens bästa föräldrar. Utan dom hade jag varit vilse, utan dom hade jag inte varit där jag är idag. Det är jag verkligen tacksam över

Tack mamma och pappa för att ni är världens bästa föräldrar och för att ni alltid finns vid min sida.

Klockan är 6 på morgonen, någon kommer in genom ytterdörren. Chili skäller till för att markera, jag tittar upp och ser att det är Koffe som kommer hem. Jag lägger mig ner igen och börjar fundera, vart har han varit!? Har han varit ute på krogen? Nae, han har jobbat fram till nu 6 timmar längre än vad han sa igår. Jag försöker somna om utan någon lycka, jag ligger och stirrar ut genom fönstret fram tills min mobil piper.

Det var bara mamma som undrade om jag var vaken, så jag ringde upp henne för att snacka lite skit. När vi hade lagt på gick jag upp och tog en snabb dusch. Jag tänkte gå ut och springa men det såg så kallt ut så jag och Chili gick ut till mamma och pappa för att gratulera pappa på fars dag.

Fars dag är en ganska stressig dag, först var jag ju som sagt hos min pappa. Sen skulle mamma gå ner till morfar så jag följde med dit. Sen skulle hon åka och handla så jag följde med henne, det jag hade förträngt var att hon skulle åka till kyrkogården och tända ett ljus på morfar Olles grav. Usch jag tycker inte om kyrkogårdar Tänk om det någon hade stuckit upp handen och försökt slita ner mig i underjorden. *haha jag har riktigt bra fantasi ibland*

Nu ska jag börja laga lite mat innan Koffe vaknar, jag tror han är hungrig efter gårdagens arbetspass. Så jag kan ju försöka vara lite snäll iallafall

Dagarna bara flyger förbi jag vet inte hur jag ska hinna med allting längre. Den här dagen har verkligen gott fort jag hade planerat in att göra massa olika saker idag men har inte hunnit med något.

Vaknade vi 8:30 i morse av att Koffes telefon ringde, han var tvungen att åka till jobbet. Eftersom jag inte började förrens 11 så tog jag en promenad ut till mamma och pappa för att få en kopp kaffe. Mamma var snäll och skjutsade mig till jobbet eftersom både min och Tinas cykel var trasig.

Idag var det faktiskt roligt att jobba, det berodde nog på att Eva var tillbaka. Efter jobbet var det planerat att ta bussen till stallet, men bussen kom aldrig så jag fick vänta i 2 timmar på nästa buss. Som tur var ligger ju busshåll platsen precis  där jag bor så jag gick hem och släppte ut Chili.

Dom som har en häst vet att det tar ett tag att mocka och lägga upp maten. Min kära syster, Frida kom ut till stallet precis när jag var klar. Ganska typiskt om någon frågar mig för hade hon varit där lite tidigare så hade det gått fortare. Men det är ju sådana saker man får ta ibland, det jag blev mest sur över idag var att hon inte ens sa tack för att jag hjälpte henne med Lady. Så det är ju inget roligt att hjälpa henne med saker. Speciellt inte när jag hade andra saker att göra en att stå där ute i stallet och frysa.

Nu är den här dagen borta och eftersom Koffe jobbar så får jag äta middag själv. Det brukar inte sluta så bra, så antingen väntar jag på att Koffe kommer hem (Vid 12-tiden trodde han) eller så kommer middagen bestå av en smörgås. Det är ingen bra idé att bara äta en smörgås så jag får försöka lösa det. Frågan är bara hur!?

Nu ska jag lägga mig i ett varmt bad och tina upp lite medan jag funderar på vad jag ska äta till middag. Ha en bra kväll

Nu börjar det bli lite ordning och reda här hemma. Vi har lite kvar att göra men det har gått riktigt fort, men det gör det ju när man är 2 som städar istället för 1. Jag gjorde en lite lista på saker som jag hade tänkt att göra idag här hemma, det blir lite mer ordning då än när man springer omkring överallt och plockar.

Upptäckte en ny sida hos Koffe idag, han kan nästan varenda låt som går på radio. PLUS att han sjunger med i låten och det hör inte vanligheten att höra honom sjunga. Men den senaste tiden har jag upptäckt ganska många nya sidor hos Koffe som han inte har visat förut eller haft, men sidorna är bara positiva som tur är.

När Koffe och jag träffades och började umgås med varandra satt vi nästan jämt hemma och kollade på TV tillsammans. Men sen vi flyttade ihop gör vi det nästan aldrig det, så det är riktigt roligt nu när vi har städat klart för idag och ligger framför TV:n och tittar på Singing Bee. Det komiska i det hela är att Koffe sjunger med i låtarna på TV också. Nu börjar jag faktiskt bli rädd. *haha*

Nu ska vi äta lite sen får vi se vad som händer. Jag har ont i huvudet så jag ska gå och lägga mig tror jag. Såg precis att klockan är rätt så mycket (eller egentligen inte) och jag ska jobba imorgon så det blir att gå och sova nu efter maten. Om jag nu kan det, jag kommer ju bara ligga och skratta åt Koffe som inte kan sluta att sjunga *haha*

GodNatt

Fredag morgon brukar innebära babysim, men inte idag. Idag är jag sjuk, vaknade upp i natt och mådde illa, kände mig varm och en huvudvärk som inte ville sluta dundra. Efter mycket spring lyckades jag somna om, vaknade upp vid 6 tiden och mådde jättebra igen, men med min vanliga tur så kom ju allting tillbaka så det var ju bara att av boka allting som var inplanerat idag. Självklart blev det sura miner men fören gångs skull så ska jag ta mig själv före alla andra.

Jag ringde till Martin vid 11 och frågade om han kunde följa med mig till läkaren och självklart kunde han göra det. Så han kom förbi och hämtade upp mig, så vi promenerade bort till vårdcentralen, som vanligt får man vänta och vänta. Själva undersökningen gick fort men läkaren ville att jag skulle ta några prover så dom skulle skicka en remiss till sjukhuset.

Martin och jag gick till Hageby Centrum för att handla lite öl åt Koffe och sedan äta lite. Vi mötte Frasse och Timmie utan för MC Donalds, dom hade redan ätit men följde med in för att snacka lite skit.

Nu sitter jag hemma i soffan och funderar på vad som egentligen händer med mitt liv. Men med mitt nya motto så verkar allting fungera jättebra. Koffe och jag ska ta det lugnt ikväll eller vi ska stor städa så det blir ju inte så lugnt.

Livet är för kort för att ångra det vi gjorde igår, ta dagen som den kommer vi kanske inte lever imorgon

En kvinna står på perrongen, hon har stått där i 20minuter nu och väntat. Hon har en ganska stor väska med sig så jag antar att hon ska åka iväg någonstans. Från att hon klev upp på perrongen har hon haft blicken ner i marken, det ser ut som om hon är ledsen men det är svårt att avgöra fast det inte är långt mellan oss. Det sprakar till i högtalaren och en kvinnlig röst säger att tåget till Norrköping är försenat, kvinnan tittar bort mot klockan som sitter på väggen men vänder ganska snabbt tillbaka blicken ner i marken med en tung suck. Efter ett tag hör man hur tåget börjar närma sig, folk nästan knuffar sig fram för att hinna på tåget. Kvinnan på perrongen  försvinner bland allt folk, jag kliver på tåget precis innan dörrarna stängs. När jag satt mig till rätta ser jag att kvinnan från perrongen kommer in i vagnen och sätter sig ner mitt emot mig. Jag ser hennes ansikte lite tydligare nu, hon är verkligen ledsen över något. Det syns så tydligt i hennes ögon i hela ansiktet. Precis som på perrongen så tittar hon rakt ner, den här gången i hennes knä, jag sitter och iakttar henne delvis för att det är tråkigt att åka tåg och delvis för att jag inte kan sluta tänka på hennes ledsna ansikte. Jag måste ha somnat till för jag vaknar till precis innan tåget stannar i Norrköping när jag tittar bort mot platsen där kvinnan satt men den var tom. När tåget rullar in på perrongen i Norrköping ser jag en man som ser lika ledsen ut som kvinnan på tåget. Att döma på hans blick så väntar han på någon eller rättare sagt letar. När jag ska kliva av tåget dyker kvinnan upp igen hon kliver av tåget och börjar titta sig omkring hon stannar till med blicken spricker upp i det största leendet jag någonsin sett och springer ca 15meter bort till killen jag såg minuterna innan och slänger sig i hans armar. Hon ler, han ler, hon gråter men det är inga tårar av sorg hon gråter av glädje. Dom är lycklig, lycklig att få vara med den person som om dom älskar. Jag började gå mot bussen men kunde inte sluta vända på huvudet och titta bort mot dom. Efter 10minuter kommer bussen innan jag kliver på bussen tittar jag bort perrongen och dom står fortfarande kvar där och håller om varandra. Då började jag undra hur länge dom hade varit ifrån varandra men insåg precis att det inte behöver vara så länge. För när man inte är med den man älskar, så är det som att leva ett liv och alltid känna en tomhet inom sig.